Lenge hadde Oslo en biskop ved navn Gunnar Stålsett. En varm, klok biskop. Nå har de Ole Christian Kvarme, som er opptatt av sin egen harme.
http://www.aftenposten.no/nyheter/iriks/article2655336
Dagbladets lørdagsmagasin har denne uken en artikkel om store talere. Moder Teresa var en av dem. I sin tale ved mottakelsen av Nobels fredspris sa hun blant annet dette:
”(...) Det er så mye lidelse, så mye hat, så mye elendighet, og vi må begynne hjemme med våre bønner, våre offer. Kjærlighet begynner hjemme, og det dreier seg ikke om hvor mye vi gjør, men om hvor mye kjærlighet vi legger inn i den handlingen vi gjør. Den er for Gud den allmektige – hvor mye vi gjør spiller ikke noen rolle, for Han er uendelig, men hvor mye kjærlighet vi legger inn i handlingen. Hvor mye vi gjør for Ham i personen som vi hjelper”
Hvem er det Kvarme hjelper og med hvor mye kjærlighet gjør han det?
2 comments:
bloggsvar: Din hjärna uppfattar nog det hela rätt ;)
oj, en bra fråga ang Sibelius, men om jag ska bara fatta mig kort så är det den dagliga naturupplevelsernas storslagenhet som är det fina. I musikalisk väg hans syn på melodin och att formen inte får vara ett hinder för melodin eller arbetet i sin helhet (Gör inte en flodbädd till vattnet, utan låt vattnet skapa den själv eller hur han nu sa)
Men jag är för trött för att ge en anständig förklaring ;)
---
Då kan ju herr Kvarme söka jobb på annat håll då, om jag förstod artikeln rätt denna sena afton :-)
Ha det riktigt fint du med!
Haha, ja det kan han jo :)
Det hadde värt en fordel også. Offenlig betalte mörkemenn har vi ikke bruk for.
Höres ut som en klok filosofi, glad du sier at den er en del av deg. Det kan faktisk merkes. På det på det du skriver og måten du skriver det på. Mennesker som tar til seg og nyter naturen er ofte gode mennesker med sjelen i behold :)
Post a Comment